…och det är bra att gilla läget, så långt det går.
Försöker att tömma mitt lilla växhus på så mycket perenner som det bara går. Landet som jag fick hjälp av mina älskade päron att gräva upp förra helgen blev i lördags kväll (vem behöver gå på krogen?) planterad med allt jag kunde hitta.
Tanken var att det bara skulle vara röda blommor i det landet…. men det blev lite annat i det (från vänster): Temynta, kandelaberviva, borstnejlika, röd rölleka, röd nejlikrot, rosenstav, en självsådd ros (växe i närheten av ”the fairy”), näva, fänrikshjärta, Buske: Brakved och så innerst, mot stenmuren fyra stycken mahonia. Mahonian plockade jag upp i från gräsmattan där de stod som solitärer och ständigt i fara för sambon och hans gräsklippare…
Sen var det ju trädgårdens dag och vi styrde kosan mot ”Öbergs plantskola” i Varnhem. Jag sökte ytterligare en buskpion att ställa vid stenbänkspergolan. Den gula fick sällskap av en lila. Tur att vi åkte dit för jag läste på info skylten över att de ska planteras med ympstället ca 10 cm ner under jordytan, så det var bara att gräva upp den busken jag satte härom dagen och gräva ner den igen, djupare. Kolla bladfärgen på den högra. Underbar!!!
Pionerna ska få sällskap av en lavendelhäck och eventuellt sätter jag ett par pioner bakom varje stenbänk också. Har inte bestämt mig ännu.
Överallt faller nu de bruna, nästan svarta, löven i från våra Almar som förmodligen har drabbats av almsjukan. Två av träden är nu helt kala:
Och ett tredje ser ut så här fast det också är en alm:
Lyckligtvis så verkar de inte bli sämre utan de bara tappar bladen tidigt varje år. Återkommer gröna nästa år…
Längtar redan…
Svenska Trädgårdsbloggar