”Att göra i trädgården”- lista…

…har väl alla en?

Min är väl tilltagen, så blir det bara en fin sommar så kommer jag, och sambon där han kan/vill hjälpa till, att vara fullt sysselsatt.

Det första jag ska göra, blir väl förmodligen i morgon, är att gå ut i ”snickerboa”. Jag läste i ”Vi i villa” som kom får någon vecka sedan om att föröka sina buskar med hjälp av vedsticklingar. Bland de lättaste var Forsythia och Schersmin… Gissa vad jag har för buskar här utanför? Så i morgon ska jag snickra i hop en ram, typ pallkrage, som jag ska fylla med jord och sen ska jag gå tillväga precis som de beskriver i sin artikel... Jag hoppas att jag kommer att lyckas, men det känns lite som att den artikeln kom i senaste laget. Men provar man inte så kan man aldrig lyckas!

Sen har vi ett riktigt ”skitgöra” framför oss. Alla i vårt område har blivit ålagda att se över vårt enskilda avlopp (eftersom vi bor på landet) och därmed så ska vi lägga ner en ny trekammarbrunn och en markbädd. Detta innebär att vi får gräva upp halva gräsmattan och jag är i nuläget så glad att jag trots allt har varit så lat de första åren vi bott här. Tänk annars vad mycket jag hade  behövt flytta på och göra om. Nu blir det bara hälften. Eller åtminstone vårt grönsaksland. OCH vår kompost.

Jag ska snickra en ram på 3.60 x 1,80 och ta komposten, som är mer än klar, att fylla den här ramen med. Det blir vårt nya grönsaksland. Drar inte tiden i väg så blir det kanske två. Jorden kommer att räcka iallafall och det inte jag tar kommer grävmaskinen att lägga i en STOR hög där det gamla landet låg. Så blir inte land nummer två i år så blir det nästa år.

Innan Dammen helt vaknar till liv så ska jag plocka upp en slumrande näckros, en ”Attraction” och dela den. Jag tror att jag kan få minst 4 nya plantor. Men de behövs för att fylla ut dammen. Jag har fem olika sorters näckrosor, men de andra är inte så gamla och jag vågar väl inte riktigt dela dem riktigt ännu.

Och så är det då mitt 30 meters projekt. Stenmuren som jag vill förbättra. Jag hinner nog börja på rabatten framför men mer än så blir det nog inte. Bäst att vara realistisk (Konstigt, KAN jag det ordet???)…

Och så är det lite småsaker såsom att flytta plantor och lite självsådda träd (om de har överlevt. En ask ligger just nu underst av ca 3 meter snödriva… Känns lite kört där, men man vet aldrig). Jag frösådde några ”Gullregn” för tre år sedan och nu så har jag nog hittat deras platser så de ska få flytta.

Vi har två land framför vår ladugård. Det SKA vara en klematis i varje (Piluu återkomemr varje år. Den andra finns, men blommar inte) två ”The Fairy” och så en kaskad av ”Vintergröna” (Läs: de tog över  helt). De ska jag riva upp och göra i ordning. För som de är nu så är de inte för vackra, och det är inte för att det inte har hunnit komma i gång efter vintern:

Och så på toppen av allt det här, det gammla vanliga: Dammarna ska skötas, landen ska rensas och gräset klippas.

Men jag njuter – varenda minut!!!

Lite friskluft…

…har väl aldrig skadat.

Så jag tog på mig en tjock jacka, mössa, vantar och ett par varma skor och begav mig ut i solskenet för att lapa lite luft i stället för den förkylningsimpregnerade atmosfären som råder inomhus efter en veckas sjukskrivning och en sambo som vilken sekund som helst är nästa som går i däck…

Gick bakom huset för att inspektera den bruna massan som en gång var ett frodigt trädgårdsrabatt, böjde mig ner, och såg tulpanknoppar som hade brutit jordskorpan och trotsat kylan och nu tittade upp, en och en halv cm över havet. Förväntansfullt rödgröna :-)

Och visst fanns det lite grönt. Några få gröna bladrosetter, jag vet inte vad de heter mer än att vi benämner det gärna för ”Ogräs”. Så jag tog av mig vanten och började målmedvetet rycka… De var inte många och snart borta, men det gav mig en ordentlig kick mot tillfrisknande.

I maj, juni, juli och några månader till så kommer jag att svära över det men i dag, mina vänner, är det med stolthet som jag deklarerar att jag har för första gången i år rensat ogräs. OCH fått jord under naglarna, det ni!!!

VÅREN är inte långt borta!!!

Och jag kör en favoritbild i repris:

Jag längtar…

…till våren.

Har lite tid över att gå igenom gamla fotoalbum.

Eller rättare sagt: Cd skivor där man, sedan digitalkameran kom in i ens liv, numera gömmer alla bilder som man tagit.

Hur saker förändras genom åren. Som ett land jag har kring flaggstången:

När vi flyttade hit stod det ett gäng med sockertoppsgranar runt flaggstången så att vi kunde knappt komma intill och hissa flaggan. Så de fick ge vika med hjälp av motorsågen.

Jag planterade ett gäng med växter som tillslut bara blev trassel. Men så  lanserades de här träpinnarna som man kan rama in  land med och då började jag jobba med dem och gatusten:

Om nu undrar så vart huvudmålet med ovanstående foto någonting helt annat, men jag blev glad när jag såg att landet var med och det visar lite skillnad på med eller utan kant.

Det blev ju ganska så fint när det blev klart (år2002 eller 2003). Lite tunt med växter kanske, men det blev fler så småningom:

Men allt ändras genom åren. Förgående land blev också trassel och jag gjorde ytterligare en kraftansträngning och möblerade om i landet:

Och det här var den senaste bilden jag tog på det. lagerbladsbuskarna från föregående bild är utbytta mot buxbom, de överlevde iallafall… Och jag har kompletterat med lite tegelstens arrangemang och taklök och annat pyssel. Och nu  håller det formen :-):

Det är ju faktiskt så man lär sig : genom försök och misstag. Nu är  jag nöjd med mitt land. Det är lite rensning eftersom jag inte har täckt jordytan helt, men går man en sväng med en hink några gånger i veckan så blir det aldrig så mycket!!!

NU önskar vi snön puts väck och vi vill se det här, eller hur!

Tack för att du tittade in till mig och vill du så är du hjärtligt välkommen att följa mig via Bloglovin.

 

Får nog tagga ner…

…när det gäller det här med mitt 30 meters land utmed ena långsidan av trädgården.

Eftersom jag har insett att KÖPA färdiga plantor till hela det monsterprojektet kommer att kosta skjortan så har jag den senaste tiden haft en orgie i att bläddra i frökataloger och tråka ut sambon med att stå länge vid de stora frö-påse-ställningarna de har på ICA och COOP. Så nu  har jag en fin-fin samling med fröpåsar med nästan uteslutande perenner och faktisk, en och annan buske. Nu har jag börjat läsa fakta kring växterna och inser att många av dem ska stratifieras och köldbehandlas… helst över vintern.

Jag tror att ni också inser att jag inte kommer att kunna göra så mycket innan hösten. Mer än att snickra drivbänkar då…

Fast… det är kanske lika bra det. De perenna som  jag faktiskt kommer att kunna sätta i år hinner ju växa till sig lite och med tanke på att jag ska förbättra en 30 meters stenmur, resa ett par telestolpar för klätterväxter och gräva upp den där rabatten så är det kanske inte så dumt att det blir så för var ska jag annars kunna förvara allt det jag har sått innan de växer ur krukorna, jag glömmer bort dem för en dag och alla vissnar ner och dör?

Och sen har jag faktiskt ett par saker till på min ”måste göra lista” i sommar.

En sak i taget har väl aldrig skadat om man säger så…

Förra årets rabattprojekt:

Landet bakom huset blev uppgrävt, rensat och satt med växter bland annat köpta på bakker.

Och så småningom blev det så här:

Fortfarande lite glest kanske, men jag får väl stoppa i det lite frösådda perenner allt eftersom. Och just nu, mars 2011, vågar jag inte ens visa ett kort i från det landet. ALLT verkar ha gett upp…

(Bilderna är små men ”Klickbara” så de blir större)

Att beskära fruktträden…

…är det väl dags att göra snart.

Förra året fick jag hjälp med mina äppelträd ”Transparent blanche” ”James Grieve” ”Stenbock” och päronträdet ”Göteborgs diamant”.

Haren hade väl varit lite hungrig över den hårda vintern och jag hade varit slarvig med att näta in dem så han hade ringbarkat dem så mycket han kommit åt. Detta är två av fyra träd han var riktigt stygg mot:

Jag var på väg med spade och hacka för att gräva upp dem då jag blev stoppad av en arbetskamrat  som bad mig såga av dem i stället:

Och efter några veckor kunde jag skåda:

Som växte och blev större och fler:

Tillslut, eller ganska så snart egentligen, så måste man bestämma sig för vilka av skotten som är värda att bygga på så att man inte låter alla växa sig långa. Det tar onödigt mycket energi i från huvudskotten och de växer bättre om man gallrar lite. Här sparade jag de tre starkaste på, jag tror att det är, ser inte så bra på fotot, transparent blanche:

För rättvisans skull kan väl även päronträdet, Göteborgs diamant, få vara med på en bild :-)

Så nu är det väl bara att vänta på att det ska gå några år och de blir tillräckligt stora att börja bära frukt igen. Det var ett bra tips jag fick av min jobbarkompis och jag är glad att jag testade för de flesta jag pratade med var eniga att ”Det är bara att gräva upp skiten!”

Jag hann dessutom springa och köpa lite fler äppelträd så nu har jag dubbelt så många :-) Tur att man gillar äppelkaka då!!!

Tillsist vill jag passa på att slå ett slag för kompostnäten ni ser på bilden. Jag är ett stort fan av dem och använder dem till allt i från att rama in mina land, lägga dem över såbäddar till att bygga öar till dammen med dem. Jag köper dem oftast på JULA och nu börjar det luta åt att jag ska gå och be om  mängdrabatt 😉

The Winner is….

… Stockros, blandade färger :-)

Kom upp i går, efter fem dagar, och i natt har de fått sällskap av små borstnejlikor. Så nu börjar det röra på sig där nere i jorden.

Detta väcker  naturligtvis tankar om HUR jag har sått egentligen? Att så en sorts frö per rad i en pluggbox verkade vara en smart tanke, men med tanke på hur olika storlekar fröerna nu har och förmodligen också olika grotid så inser jag nu att det kanske kan bli problem i slutet när vissa sorter kanske är färdiga för utplantering när andra just har börjat titta upp över jorden.

Ändå tyckte jag att jag tänkte till när jag lusläste baksidorna på fröpåsarna.

Jag får väl hitta något specialverktyg och poppa ut de plantorna som blir färdiga efter hand… Det ordnar sig alltid.

 

Varför en trädgårdsblogg…

…vad kan jag tillföra som inte någon annan vettig trädgårdsantusiast vet?

Förmodligen ingenting och det är väl inte det som jag har tänkt utan jag vill ha den här bloggen som en liten terapihörna för mig där jag bearbetar mina tankar, ideer, misstag, byggprojekt och förhoppningsvis en och annan lyckad företeelse också :-)

Och, kanske mest av allt, det ska bli en morot och en liten minnesbank för att jag faktiskt har en trädgård att sköta. Jag kan vara lite dum på den punkten. Många fröer jag har satt har kommit upp och börjat växa exemplariskt och sett SÅ fina ut. Men så en dag så har jag bara fått för mig att nu behöver de nog inget mer vatten… Ja, ni vet vad som händer då…

Och jag kan ju inte, gång efter gång, presentera prydliga såtråg, vackra fröpåsar som jag köpt och så behöva skriva ”Ledsen men de dog – igen…”

Jag vill ju visa upp min trädgård och vad jag (och sambon) gör. Det är faktiskt inte så många som ser den och visst är man så ego att man vill höra det där ”Å vad fint ni har det. Jag skulle vilja ha en trädgård som er!!!” (Fast man vet att de ljuger och att den egentligen inte ser mycket ut för världen – ännu ). Då är det ett ypperligt tillfälle att visa upp den på en blogg.

Men den har sett värre ut. Det här är vad jag började med när vi flyttade ut en sommardag år 1999:

1 meter högt gräs och tistlar!!!

Här är en bild på samma plätt… Tagen för 10 minuter sedan ungefär. Nu är det visserligen en vinterbild, men jag tror att ni ser ändå att något har hänt:

VÄLKOMNA ATT FÖLJA MED PÅ MIN TRÄDGÅRDSVANDRING!!!

PS: Det går att prenumerera på den här bloggen via Bloglovin och RRS 😉