Trädgårdsdammen vaknar 2018

Efter den vintern med all snö som varit har jag också varit mäkta nervös för mina vänner dammfiskarna.

Jag tror inte att jag har skrivit om det i bloggen tidigare, men sommaren 2016 fick vi äntligen vatten i min nyaste damm som jag jobbat på några år. Mycket grävande för hand drog ut på tiden men tillslut så… men jag tror att jag tar dammbyggandet i ett separat inlägg.

20180415_215843

Så här såg det ut i början av januari och efter några snöfattiga vintrar så ryckte jag lite lätt på axlarna och tänkte, ”ja, ja, det är lugnt”.

För några veckor sedan var jag inte lika cool…

20180415_215723

Det ligger ett nät över dammen som är spännt över några linor (de syns på första bilden). Trycket från snön har pressat ner nätet så det frusit fast i isen. Luftpumpen som ska hålla ett par vakar öppna för syresättningen lyckas bara pressa fram luft i ett av de fyra syrestenarna som finns utplacerade i dammens fyra hörn och de syns inte alls på ytan. Ett vagt surrande och plaskande var det enda som skvallrade om att det var där.

Staketet och nätet som under sommaren skyddat dammen från djur och människor trillar i, och vår icke-kompis Herr Häger att äta upp mina vänner, syns inte ens. Jag fick rysningar när jag såg rådjursspåren korsa rakt över isen…

Jag har i mitt inre förberett mig mentalt på att få plocka upp mina vänner, en efter en, med hoven och förena dem med komposten.

Därför är jag nu toalt lyckorusig över att få visa den här bilden, tagen i dag:

20180415_171330

En hel hög med nyvakna, soltörstande, sällskapssjuka (jodå, de kommer när jag pratar med dem!) och hungriga Koifiskar, guldfiskar och guldidar.

Men det är ju det där med vår ”icke-kompis”, Herr Häger.

Det sägs att de inte kan landa direkt i vatten utan måste gå i.

I dag skruvade vi fast staketet av grönplastat ståltråd och böjde det fram så mycket det bara gick. Nu har han inget att landa på och inget heller att sitta på. Kommer han upp på staketet så någ han förhoppningsvis inte ner. Och staketet är böjt över den kant som är precis intill vattenytan.

20180415_171226

Det är inte vackert, men förhoppningsvis räcker det iallafall. (Måste ta bort stegen ser jag nu. Perfekt att landa på…)

Hur som helst är jag lycklig över att mina fenburna vänner klarat vintern.

FB_IMG_1523824489618

Vresrosorna på jordkällaren…

…Rosa rugosa, har fått stå orörda på jordkällarens kulle i några år. Med jämna mellanrum brukar jag klippa ner dem till ca 15 cm höjd för att föryngra dem och få dem att breda ut sig lite. Nu hade det nog gått ett par år för mycket.

20180408_160649

Jag märkte att det var mycket som var död ved sen några år tillbaka. Grenarna blir torra och faktiskt verkar det som att de tappar sina taggar, som i unga år är många och vassa, när de blir äldre?

Det blev ganska så kalt när jag var klar. Den skarpsynte ser att jag lämnat några taniga träd. Kan inte bestämma mig om jag ska ha kvar något, samt att detta något måste vara ett körsbär. Jag får vänta till bladen slår ut. Är det almar är det enbart ringbarkning som gäller.

20180408_181431

Min förhoppning är att det som är nederst i framkant är ett körsbär och de övriga är, hur som helst, oklokt att spara.

Insåg dessutom att det var ganska glest mellan plantorna så när de vuxit upp en bit kommer jag att ta sticklingar och plantera. Lite förvånande då vresrosor annars är kända för att lätt sprida sig lite åt det inovasiva.

Något jag tänkt göra så många gånger är att torka nyponen och göra nyponsoppa. Ska tydligen slå ekströms pulvervariant med hästlängder.

 

Vårbruket i Krokus landet…

Jag blev så glad när jag för ett par dagar sedan fick se årets första krokus titta upp och verkligen välkomna våren här trots att det bara dagar tidigare varit fullt med snö. Lite mer beklämd blev jag över att landet de bor i är allt annat än en fröjd för ögat, oavsett årstid. Detta fyrkantiga spektakel rymmer mest ogräs och, minns jag rätt, några självsådda plantor av trädgårdsmalva, (Sidalcea x cultorum).

20180407_163958

Jag har länge haft en ide om hur det landet borde se ut och en förutsättning för att jag skulle kunna förändra det var att krokusen blommar så att, dels jag hittar lökarna och dels att jag ser de olika färgerna och kunna plantera efter det.

20180409_193854

Och nu blev det ett runt land!

Krokus är en lök där man, när den blommat över, måste lämna kvar bladen så att de vissnar ner och näringen går tillbaka ner i löken så att de blir starka och återkommer år efter år.

Alla som har krokus vet hur himla FULT det blir. Min tanke är att köpa 4 STORA funkia / hosta med riktigt stora blad som växer över och döljer eländet. Mitt val har fallit på ”Sum and Substance”, kanske för att jag hittade dem på rea på odla…

Alltså: krokus på våren och funkia på sommaren.

Vet ni förresten att de lökarna jag planterade om och delade i kväll är resultatet av ett annat lands ohämmade krokustillväxt? Jag tror att jag satte tillbaka mellan 75-100 krokus i den där ringen. Och sen har jag gått runt och planterat ner krokus på varenda ledig liten plätt jag kunde hitta.

Många krokus blev det…

Är våren 2018 här nu?

Snön som låg i drivor för bara en vecka sedan håller på att försvinna.

20180318_140536Samma vy:

20180407_164219 Växtkraften är enorm och det är fantastiskt att se att där det för någon vecka sedan var meterhöga drivor blommar äntligen krokusen:20180407_163958

Och vintergäcken!

20180407_154535

Sen har vi ju de mindre trevliga överraskningnarna när snön smälter bort:

20180407_164009

Herr sork / jordråtta har varit flitig i vinter… Och det inte bara på den här platsen. Det är underminerat lite överallt.

Så i morgon kommer jag, vädret verkar tillåta,  blir det gräsmattekrattning, pinnplockning av nedfallna grenar och förhoppningsvis kommer jag ihåg att så mina tomater…

Shoppingbegäret sätter in…

….oc när inte våren ”vill” får man väl ändå låtsas att den är på väg.

Upptäckte för ett par år sedan att butiken Lidl periodvis har utomhusväxter i sitt sortiment. Inte överraskande är detta oftast på våren och försommaren.

I år inget undantag.

För några veckor sedan stod jag bland sommarlökarna och rev.

20180309_153037

Det blev en hel del gladioler, rosenstav, tofslilja och Galtonia. Den sistnämnda är någon lilja som jag inte är bekant med – ännu. Har för mig att jag några dagar senare kompletterade samlingen med ett par daliaknölar ”arabian night” och en ”Afrikas blå lilja”, Agapantus.

I morse var det dags igen.

Låg i startgroparna så redan efter att klockan ringt och jag halsat mitt morgonkaffe drog jag iväg till affären.

20180405_122711

Ett gäng klätterväxter såsom clematis ”Jackmanji” och ”montana”, Lonicera caprifolium ingick men där jag tycker att Passiflora alata, en röd och doftande passionsblomma var den mest spännande. Den odlas dessutom mycket för fruktens skull och här väcktes naturligtvis en förhoppning om att senare sitta och obegränsat mumsa på passionsfrukter senare i sommar…

20180405_123005

Lägg märke till skillnaden mellan bladen på den blå och den röda. Trodde faktiskt att de sått fel fröer i de röda förpackningarna, men det ska tydligen vara så. Den blå har små flikiga blad och den röda stora enkla.

(Jag bloggar på telefonen och ska vända alla bilder rätt så fort jag kommer åt min stationära dator…)

Och plantorna är inte så små heller. Synd att klaga för 40kr styck!

20180405_123146

Och så köpte jag också ett par bananplantor  (varför ge upp när jag tagit kål på de andra???) och en Deutzia buske.

Så nu är det bara att invänta planteringsvädret…

Vintern 2017 – 2018…

… har varit hårdare än på många vintrar men nu tror jag att den är förhoppningsvis på upphällningen.

Det är 2:a april när jag skriver det här och jag har just kommit in utifrån från min första dag i år som jag faktiskt har varit ute och jobbat.

Eller ute och ute förresten, jag har städat i växthuset. Ca 2 plus på utsidan så inne var det varmt och gott.

Jag tillhör inte dem som är så duktiga och städar ur och slänger gamla plantor på hösten, utan det gör jag på våren.  ÖNSKAR att jag kunde göra det på hösten för det är ingen större hit att ta hand om mögliga, ruttna och blöta tomater, chilis, gurkor och paprikor. Det är liksom rätt så äckligt att andas in mögeldamm, men det är vad jag har gjort i dag.

Före och jag står på en driva som är en meter djup:

20180318_140300Så här FÅR MAN INTE lämna ett växthus på vintern:

20180402_150524Efter, men jag långt i från klar. Jag har inte kunnat hälla ur jorden från hinkarna och diska dem, för komposten är fortfarande osynlig… Så det får  jag ta en annan dag. Sen måste  jag ju tömma hela växthuset och sopa golv och tvätta rutorna innan de första plantorna/ sådden får komma in.

20180402_155135

Sen blev jag uppriktigt ledsen. Att jag aldrig lär mig… Latheten efter de senaste två milda vintrarna fick mig att glömma bort de ovärderliga kompostnäten kring fruktträden vilket nu har resulterat i att mitt päronträd, ”Göteborgs diamant” som gav frukt för första gången förra året (8 år sen jag planterade det) och två andra äppelträd har blivit totalt ringbarkat av några hungriga rådjur eller haren…

20180402_150054

Jag tror faktiskt att jag vill gråta lite…

När detta hände med ett par äppelträd förra gången vi hade några snörika vintrar så fick jag rådet att kapa stammen precis under nedersta ringbarkningen så länge det inte var lägre än ympstället. Faktiskt sköt den stammen nya skott och jag behöll det ett par år, det gav äpple, men sen kom det i vägen för just växthuset och det fick maka på sig. Inget träd jag saknar, men nu vet jag ju att det fungerar och kommer att testa med åtminstone päronträdet och ett av de andra äppelträden. Det andra har en ganska så stor rötskada på stammen, så jag hade nog tagit bort det ändå i år.

Fungerar det så har jag ju inte förlorat något på det. Och så har jag förhoppningsvis lärt mig att ställa upp de där kompostnäten igen…

Trädet på bilden nedan som ger upphov till skuggorna mot mitten av bilden är ett av de två tulpanträd,  Liriodendron tulipifera, som jag köpte förra sommaren. Håller tummarna för att de har klarat vintern.

20180318_140536

Översikt över trädgården: Huset i mitten är ett pumphus till en damm som finns därunder snön och som jag inte har berättat om i bloggen ännu…

20180205_103922

Men nu börjar vi äntligen se gräsmattan igen och i dag plockade jag de första snödropparna här i trädgården. Vintergäcken har börjat knoppa sig och kejsarkronorna är på väg upp. Så visst blir det vår i år igen. Tar bara lite längre tid!

Sen får man väl säga vad man vill om snö och vinter, men när den börjar ge vika så här sent som i påsktider så har den sitt eget sätt att önska glad påsk…

20180330_142915

Mitt Snödroppsträd Halesia monticola vareigata…

…behövde ju någonstans att bo!

20170826_143626

Jag har en förmåga att göra inköp på växtfronten som kanske inte alltid är helt genomtänkta (läs: för det mesta inte genomtänkta alls) och då jag tyckte att det lät spännande med ett snödroppsträd fick det naturligtvis följa med på min rullvagn den där vårdagen på Cramers blommor i Hillared.

Ett torftigt försök att bygga i torvblock fick mig att fundera på om inte lecablock vore ett alternativ?

Jag släpade fram ett gäng block och en spade och satte igång:

Först grävde jag ett dike som jag fyllde med sand. Dels för att blocken inte ska följa med lerjordens rörelser, men också för dränering. Sen funderade jag över formen men det stannade vid tråkigt fyrkantigt…

20170902_112249

Jag satte armeringsjärn ner i backen, framför blocken så att de inte skulle glida ut när jorden innuti pressar på pga fukt och kälen. MAO så att den håller formen.

Och för att få den att likna torvblock hade jag hittat kokosmatta som jag klädde min skapelen i.

20170902_153643

Och när jag var nöjd med formen hällde jag i mullrik jord, planterade mitt snödroppsträd (som egentligen mer är en buske) och ramade in med 4 alunrot och toppade med täckbark.

20170902_181830

Och ja: jag är nöjd :-)