…Rosa rugosa, har fått stå orörda på jordkällarens kulle i några år. Med jämna mellanrum brukar jag klippa ner dem till ca 15 cm höjd för att föryngra dem och få dem att breda ut sig lite. Nu hade det nog gått ett par år för mycket.

Jag märkte att det var mycket som var död ved sen några år tillbaka. Grenarna blir torra och faktiskt verkar det som att de tappar sina taggar, som i unga år är många och vassa, när de blir äldre?

Det blev ganska så kalt när jag var klar. Den skarpsynte ser att jag lämnat några taniga träd. Kan inte bestämma mig om jag ska ha kvar något, samt att detta något måste vara ett körsbär. Jag får vänta till bladen slår ut. Är det almar är det enbart ringbarkning som gäller.

Min förhoppning är att det som är nederst i framkant är ett körsbär och de övriga är, hur som helst, oklokt att spara.

Insåg dessutom att det var ganska glest mellan plantorna så när de vuxit upp en bit kommer jag att ta sticklingar och plantera. Lite förvånande då vresrosor annars är kända för att lätt sprida sig lite åt det inovasiva.

Något jag tänkt göra så många gånger är att torka nyponen och göra nyponsoppa. Ska tydligen slå ekströms pulvervariant med hästlängder.

Jag blev så glad när jag för ett par dagar sedan fick se årets första krokus titta upp och verkligen välkomna våren här trots att det bara dagar tidigare varit fullt med snö. Lite mer beklämd blev jag över att landet de bor i är allt annat än en fröjd för ögat, oavsett årstid. Detta fyrkantiga spektakel rymmer mest ogräs och, minns jag rätt, några självsådda plantor av trädgårdsmalva, (Sidalcea x cultorum).

Jag har länge haft en ide om hur det landet borde se ut och en förutsättning för att jag skulle kunna förändra det var att krokusen blommar så att, dels jag hittar lökarna och dels att jag ser de olika färgerna och kunna plantera efter det.

Och nu blev det ett runt land!

Krokus är en lök där man, när den blommat över, måste lämna kvar bladen så att de vissnar ner och näringen går tillbaka ner i löken så att de blir starka och återkommer år efter år.

Alla som har krokus vet hur himla FULT det blir. Min tanke är att köpa 4 STORA funkia / hosta med riktigt stora blad som växer över och döljer eländet. Mitt val har fallit på ”Sum and Substance”, kanske för att jag hittade dem på rea på odla…

Alltså: krokus på våren och funkia på sommaren.

Vet ni förresten att de lökarna jag planterade om och delade i kväll är resultatet av ett annat lands ohämmade krokustillväxt? Jag tror att jag satte tillbaka mellan 75-100 krokus i den där ringen. Och sen har jag gått runt och planterat ner krokus på varenda ledig liten plätt jag kunde hitta.

Många krokus blev det…

Snön som låg i drivor för bara en vecka sedan håller på att försvinna.

Samma vy:

Växtkraften är enorm och det är fantastiskt att se att där det för någon vecka sedan var meterhöga drivor blommar äntligen krokusen:

Och vintergäcken!

Sen har vi ju de mindre trevliga överraskningnarna när snön smälter bort:

Herr sork / jordråtta har varit flitig i vinter… Och det inte bara på den här platsen. Det är underminerat lite överallt.

Så i morgon kommer jag, vädret verkar tillåta,  blir det gräsmattekrattning, pinnplockning av nedfallna grenar och förhoppningsvis kommer jag ihåg att så mina tomater…

…behövde ju någonstans att bo!

Jag har en förmåga att göra inköp på växtfronten som kanske inte alltid är helt genomtänkta (läs: för det mesta inte genomtänkta alls) och då jag tyckte att det lät spännande med ett snödroppsträd fick det naturligtvis följa med på min rullvagn den där vårdagen på Cramers blommor i Hillared.

Ett torftigt försök att bygga i torvblock fick mig att fundera på om inte lecablock vore ett alternativ?

Jag släpade fram ett gäng block och en spade och satte igång:

Först grävde jag ett dike som jag fyllde med sand. Dels för att blocken inte ska följa med lerjordens rörelser, men också för dränering. Sen funderade jag över formen men det stannade vid tråkigt fyrkantigt…

Jag satte armeringsjärn ner i backen, framför blocken så att de inte skulle glida ut när jorden innuti pressar på pga fukt och kälen. MAO så att den håller formen.

Och för att få den att likna torvblock hade jag hittat kokosmatta som jag klädde min skapelen i.

Och när jag var nöjd med formen hällde jag i mullrik jord, planterade mitt snödroppsträd (som egentligen mer är en buske) och ramade in med 4 alunrot och toppade med täckbark.

Och ja: jag är nöjd