… och tänk vad mycket man kan få gjort!
Äntligen så kom dagen då jag rullade ihop nätet som vi har framför dammen vintertid. Det är en av årets högtider och markerar början på sommarhalvåret på allvar för min del.

Dammfilter och rengöring av pumparna tar vi nästa helg.
Till min stora lycka så såg jag även till ”Pricken” i dag. Det är vår äldsta guldfisk och har hängt med i säkert tio år nu. Lika nervöst varje år innan jag ser honom.
Sen har jag kommit i gång på allvar med att rensa upp i rabatterna. Allt det risiga försvinner och de små spirande skotten får komma fram och lapa sol. Jag känner hur det stramar i ansiktet av kanske aningen för mycket sol på mig själv, men vem kommer i håg solfaktor när vi har längtat så???
Kissekatterna har fått sin beskärda del av spänning: Det började med vänner som kom hit och presenterade en ny liten pälsbollsvän för oss.En kattunge som vi inte riktigt vågade släppa för nära våra monster…
Sen dök herr och fru gräsand upp och tog sig en tur i dammen. Spänningen var olidlig. Fick tyvärr ingen bild då Herr och Fru inte ville vara med på bild.
Och till sist så satt vi människor och fikade ute då det kom ett avgrundsskrik i från stenmuren. Där hade Pucko lyckats jaga in en vessla…
Nu är det ju Ronja på stenen (hon blev naturligtvis lika intresserad) och vesslan (eller om det är en liten iller?) inne i hålet precis under henne under stenen.

Ett försök till närbild:

Vi tog in katterna och vadderade oss själva (ifall vesslan var på bit/anfallshumör) och sen lyfte vi på stenen så att det lilla livet fick springa hem.
Sen har vi inte haft mer gäster, men katterna ligger utslagna på sängen. Så här mycket spänning klarar de inte av på en och samma dag